När den nya socialtjänstlagen träder i kraft 1 juli 2025 blir kraven på förebyggande arbete, frivillighet och brukardelaktighet tydligare än någonsin. Men när socialtjänsten själv bedömer sitt nuläge råder stor osäkerhet kring hur denna omställning ska ske i praktiken. Mot denna bakgrund erbjuder Abilamodellen en konkret, forskningsbaserad lösning, särskilt inom området unga med riskbruk.
Stort gap mellan lagens intentioner och kommunernas nuläge
Lagens intentioner är tydliga: socialtjänstens insatser ska vara kunskapsbaserade, tillgängliga och präglas av tidiga och samordnade insatser. Det förebyggande arbetet ska prioriteras och utvecklas genom systematisk uppföljning, delaktighet och samverkan. Just dessa områden är dock bland de som kommunerna själva skattar lägst i verktyget Skatta läget från SKR. Resursbrist, organisatoriska begränsningar och bristande samverkan gör att förebyggande arbete ofta skjuts på framtiden.
Abilamodellen erbjuder ett konkret svar på den utmaningen. Modellen är utvecklad i samarbete mellan Abila Öppenvård och Högskolan Dalarna, och vilar på en vetenskaplig grund med tydligt stöd i Socialstyrelsens riktlinjer. Den bygger på den danska MOVE-modellen, där tre etablerade behandlingsmetoder kombineras: motiverande samtal (MI), kognitiv beteendeterapi (KBT) och contingency management (CM). Den danska effektutvärderingen av MOVE, som omfattade 460 ungdomar i nio kommuner, visade signifikant minskat bruk av alkohol och droger, samt förbättrad psykisk hälsa över tid.
Samverkan som fungerar
Samtidigt möter Abilamodellen lagens nya krav på ökad frivillighet och individanpassning. Behandlingen utgår från ungdomens egna mål, inte från ett förutbestämt krav på drogfrihet. Den stärker även brukardelaktigheten, en central princip i den nya lagen, genom att låta ungdomen aktivt forma både målsättning och insatser. Resultaten är tydliga: deltagarna i pilotprojektet i Falun upplevde ökad motivation, delaktighet och förbättrad psykisk hälsa.
Den nya lagen lyfter särskilt fram vikten av samverkan och av att se hela individens livssituation. Här sticker Abilamodellen ut genom att inkludera ett Case Management-perspektiv där flera aktörer, såsom skola, socialtjänst, BUP, och familj, kan samordnas kring ungdomen. Även detta är en förutsättning för att uppfylla lagens intentioner om samordnade, lättillgängliga och helhetsorienterade insatser.
Modellen omfattar dessutom familjearbete genom Vi-modellen, där vårdnadshavare ges stöd parallellt. Detta stärker skyddsfaktorerna kring ungdomen och skapar en hållbar förändring, i linje med lagens mål om långsiktiga insatser för social hållbarhet.
Mer än metod – en färdig strategi för implementering och uppföljning
Abilamodellen är inte bara en behandlingsmetod, utan också en färdig implementeringsstrategi. Den inkluderar manualer, systematisk uppföljning och ett tydligt kvalitetssäkringssystem, komponenter som direkt möter lagens krav på kunskapsbaserad praktik och lokal kunskapsutveckling. Eftervården är integrerad i modellen, med ett halvårs strukturerad uppföljning, något som ofta saknas i andra insatser, men som är avgörande enligt både forskning och lagtext.
För kommuner som står inför en omfattande omställning, men saknar resurser att bygga egna modeller från grunden och dessutom inte vill lägga tid på att ”uppfinna hjulet igen” erbjuder Abilamodellen en genväg till en modern, laganpassad verksamhet. Den är flexibel, skalbar och kan införas stegvis, i egen regi eller i samarbete med Abila.
När socialtjänstens framtid nu ska formas enligt en ny lagstiftning, är behovet av praktiska, evidensbaserade lösningar akut. Abilamodellen är ett verktyg som inte bara uppfyller lagens krav, den har också visat sig fungera i verkligheten. Det gör den till en investering i både kvalitet, förebyggande effekt och långsiktig samhällsnytta.
Vill du veta mer om hur Abilamodellen kan hjälpa din kommun i omställningen till nya socialtjänstlagen? Kontakta oss idag!
