Våra metoder innebär att vi arbetar evidensbaserat med människan i centrum
För oss på Abila handlar kvalitet inte bara om bemötande, utan också om struktur. Därför arbetar vi med evidensbaserade metoder i alla våra insatser – oavsett om det handlar om föräldrastöd, skolnärvaro, missbruksproblematik eller familjebehandling. Våra metoder är förankrade i forskning, beprövad erfarenhet och vår egen praktiska verklighet. Vi anpassar varje insats efter individens behov, men vi chansar aldrig.
Abilamodellen – forskningsbaserad, förändringsfokuserad och flexibel
Abilamodellen är Sveriges första evidensbaserade modell för missbruksbehandling riktad mot unga. Den utvecklades i ett samarbetsprojekt mellan Abila och Högskolan Dalarna inom ramen för ett KTP-Science-projekt, och bygger på internationell forskning, inte minst från Center för alkohol- och drogforskning i Århus. Modellen kombinerar motiverande samtal (MI), kognitiv beteendeterapi (KBT) och belöningsbaserade strategier inspirerade av den danska, bevisat effektiva MOVE-metoden.
Abilamodellen fokuserar på individens hela livssituation och de bakomliggande orsakerna till droganvändning. Den bygger på frivillighet, tydliga mål och mätbarhet, samt insatser i den unges naturliga miljö. Den har visat sig framgångsrik för att minska psykisk ohälsa, stärka relationer och öka drogfrihet – även i fall där motivationen från början varit låg.
Framtidsmodellen – en modell för skolnärvaro och motivation
Framtidsmodellen är en struktur för att arbeta med ungdomar som har omfattande skolproblematik eller hemmasittande. Modellen är utvecklad av vår samarbetspartner Garanta Framtid, och används i flera av våra gemensamma uppdrag. Den bygger på tydliga faser, delaktighet, positiv målstyrning och en visuell uppföljning som gör förändring konkret.
Vi tillämpar Framtidsmodellen i kombination med behandlande, sociala och pedagogiska insatser för att skapa helhetslösningar där ungdomen får stöd tillbaka till skolan i sin egen takt.
Vi-modellen – samspel, struktur och delaktighet i centrum
Vi-modellen är ett relationsbaserat arbetssätt för att stärka samspel mellan barn, föräldrar och viktiga vuxna i barnets liv. Den används både i behandlingsarbete och utredningar och är särskilt värdefull när det finns otrygghet, bristande samspel eller en önskan om att skapa en tydligare struktur i vardagen.
Modellen fokuserar på att göra barnet delaktigt i sin egen förändringsprocess, med hjälp av visuella verktyg, samtalsstrukturer och en tydlig arbetsgång som alla i nätverket förstår. Genom kartläggning, gemensam planering och uppföljning skapas ett konkret stöd för att bygga trygghet, tydlighet och tillit – tillsammans.
Vi använder Vi-modellen som en integrerad del i vårt arbete med barn och familjer där samspel och trygghet behöver stärkas. Målet är långsiktigt hållbara lösningar där alla vet vad som är viktigt – och hur man tar sig dit.
Signs of Safety – barnets säkerhet i fokus
Vi har lång erfarenhet av att arbeta med Signs of Safety i samverkan med socialtjänst, vård och familj. Modellen fokuserar på barns delaktighet, säkerhetsbedömning och nätverksstöd. Den ger oss ett gemensamt språk i komplexa situationer där flera aktörer behöver samverka för att skydda, stärka och stötta barnet och familjen.
Evidensbaserade metoder i vardagen
Flera av våra insatser bygger på vedertagna, forskningsstödda metoder som våra behandlare har utbildning och erfarenhet i:
Motiverande samtal (MI)
Används för att stärka motivation och förändringsvilja, till exempel vid skolfrånvaro, missbruk eller föräldrastöd.
KBT (kognitiv beteendeterapi)
Tydliga verktyg för att hantera ångest, beteendeproblem och destruktiva tankemönster. Används ofta i samtal med ungdomar.
Case Management
Strukturerat arbetssätt för individer med komplex problematik där flera aktörer behöver samordnas.
Lågaffektivt bemötande
Förhållningssätt vid utmanande beteenden där trygghet och lugn går före kontroll.
Skräddarsytt men aldrig slumpartat
Vi väljer metod utifrån uppdragets mål, ungdomens behov och den kontext vi verkar i. Det innebär att vi skräddarsyr varje insats men alltid inom en tydlig ram. Metoden är verktyget, inte målet. Och målet är alltid förändring på riktigt.
